Gränslandsmusik

Sökandet efter den äldre fioltraditionen gick vidare med Övergaards ord om det gemensamma svensk-norska traditionsområdet i minnet. Ett par timmars bilresa norrut från Arvika, i norska Trysil hittade Mats vad han sökte, den assymetriska tretakten. Det var hos spelmannen Johan Hollseter.

– Hans gamla fina spel har betytt mycket för mig både rytmiskt och tonalt.

Det är också på den norska sidan som de flesta beläggen finns för den assymetriska polsketakten, framförallt i Solörbygden nära Elverum. Men också längre söderut i Norge, några få mil från Arvika bara, har det funnits spelmän in i våra dagar med ett speciellt spelsätt som stöder Mats Berglunds tankar om hur det lät av gammalt även på den svenska sidan. De kan höras på en CD med traditionsinspelningar från det norska gränsområdet, ”Puken i kjerketårnet” (Finnskogen Kulturverksted, 1998). Laurits Tangen är en av de medverkande där (Mats spelar ett par av Tangens låtar – spår 20 och 21 på CD:n Gränslandslåtar).

– Halling är också en gemensam nämnare för gränstrakterna, säger Mats.

Just hallingspelet har blivit ett av Mats Berglunds kännemärken. Hans personliga stil gör honom till en av de lättast igenkännbara spelmännen i Sverige idag.

– Jag har spelat väldigt mycket solo genom åren och haft ett starkt förhållande till dansspel. Jag jobbade lokalt med resterna av Jöösehäradspolskan som dans, försökte få Övergaard-uppteckningarna att fungera. Jag har varit ute mycket och spelat till dans, ofta tre-fyra timmar långa pass. Det har utvecklat spelet, säger han.

Som musikaliska förebilder vill Mats särskilt nämna Kalle ALmlöf (”glöden i förmedlingen, svänget”) och norrmannen Ånon Engeland (”tonbildningen, sättet att anslå tonen på greppbrädan”).

Mats har en period arbetat som musikantikvarie vid Värmlands Museum i Karlstad. Han är en omtyckt musiklärare, bland annat på Ingesund, skolan där han kuggades i inträdesprovet en gång.

Texten om Mats har skrivits av Hans Bohm